Jag har stämt möte på fredag med en av Frankrikes främsta pianister, Boulanger-eleven Dominique Merlet. Hans entusiasm inför att återbesöka Nadia Boulangers sommarhem i Gargenville är riktigt rörande. Och när jag ber honom om att försöka sätta sig vid hennes Pleyel-flygel och leka fram en Boulanger-lektion får jag ett indignerat svar, med några spännande upplysningar:
' Kära Fru Nyblom
jag har tänkt ta med några skivor - ett par ur pianorepertoaren, och en orgelskiva eftersom Nadia Boulanger tyckte om mitt orgelspel (jag tillhörde den lilla grupp som spelade vid Prins Rainers och Grace Kellys bröllop i Monaco i april 1956, jag var 18 år gammal då... ) Och under flera år, spelade jag orgel i Trinité-kyrkan vid den årliga minneshögtiden (för Lili Boulanger, min anmärkning)) där man spelade hennes Lux Arterna och hennes systers underbara Pie Jesu.... /.../
'När det gäller er andra önskan, är det mycket svårare att tillfredsställa er: det är helt omöjligt att återge eller beskriv en lektion med Nadia Boulanger, det vore rent förräderi! Hennes enorma kunskap och finesse och hennes höga krav gjorde henne helt oförutsägbar - hon reagerade i ögonblicket, varje lektion var ett äventyr (ett passionerat äventyr)... '
Vi ses på fredag!
Dominique Merlet'
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.